Webbdesignern Mike Cina vill att vi slår tillbaka lite grand. Lägger upp fötterna på skrivbordet, spiller ut en kopp kaffe på våra skjortor och förflyttar oss till hans lilla värld i fem minuter.

"Jag antar att det är det som gör mig annorlunda", säger han. "Jag gör Flash-filmer som tar evigheter att veckla upp."

"Evigheter" är uppenbarligen en relativ term, men Cinas animationer tar sin tid. Till hans egen webbplats Trueistrue, skapade han en gång en svartvit film som varade i en halvtimme. Den består av en serie cirklar som förmodligen kan fresta på tålamodet hos en katt i solgass, för att inte tala om en person med ett jobb.

Precis som hans animationer, rör sig Cinas värld på halvfart, och han arbetar hårt på att behålla det tempot. Vid 29 års ålder bor han i Eagan, Minnesota, en förort till Minneapolis, där webbanslutningar masar sig fram med 56 kB, och där innevånarna har ett legitimt skäl att diskutera huruvida de har ett centrum eller inte. På något sätt har Cina fullt upp att göra där. Han frilansar för ett antal företag, och försöker undvika heltidsarbeten.

"Jag har aldrig arbetat för en byrå eftersom jag inte vill sälja flygbiljetter", säger han.

Cina har inte alltid varit så framgångsrik eller obekymrad. Som house-DJ höll han i sju år på att fara runt på olika rejvpartyn. "Jag älskade musiken", säger han, "men scenen var 24/7, och det körde slut på mig."

Det slutade med att Cina blev utbränd. Det var då 1995, och han behövde ett jobb. Hans enda kärriärmöjlighet var inom grafisk konst, vilket han hade studerat på University of North Texas flera år tidigare. Följaktligen han dammade av sin studentportfölj och såg sig om efter ett jobb.

"Jag måste ha varit på minst hundrafemtio intervjuer runt om i Minneapolis", säger han, "men ingen ville ha mig."

För att få tiden att gå slog sig Cina ihop med den radikala teckensnittsdesignern Chank. På den tiden var det verkligen inne att hålla på med digitala teckensnitt, och folk som Chank erhöll nästan rockstjärnestatus och hade ett världsomspännande följe. Snart följde Cina i deras fotsteg, även om de tonårsfans som stal hans teckensnitt och flockades på hans webbplats gjorde mycket litet för hans möjligheter till anställning.

Till slut fick han ett arbete på K-Tel Records, ett företag som är bäst känt för att sälja musikalisk goja på tv nattetid. Det blev det första i en serie udda jobb. Nästa var i händerna på pastor Billy Graham, en tv-evangelist, som behövde någon som kunde nå ut till en yngre publik med ett väldigt gammalt budskap. Cina, som själv är kristen, passade in direkt och stannade där i tre år.

Under tiden höll han sin kulturradikalism vid liv. Tillsammans med Joe Kral och Matt Desmond grundade han den behändiga teckensnittsbyrån Test Pilot Collective och gav ut teckensnitt i tjogvis. På det här sättet skapade sig Cina ett gäng anhängare inom designens ofantliga undre värld. Från New York till New Delhi anammade designers hans ofrenetiska vision, arkitektoniskt inspirerade projekt, och sorglösa natur.

Tidigare samma år lämnade Cina både Test Pilot och Billy Graham, men han har fortsatt sin tradition av annorlunda klienter. Alldeles nyligen gjorde han några kompositioner för en grupp som hävdade att de kom från republiken Serbien och han har just avslutat några teckningar till ett nätföretag som sysslar med hälsningskort.

Som stylist förlitar han sig tungt på det stödrasterbaserade system som den schweiziske designern Josef Müller-Brockmann introducerade. Cina inleder varje projekt med att starta Adobe Illustrator, sätta på stödrastret och aktivera inställningen Snap to Grid. Med den utgångspunkten skapar han sedan sina animeringar lager för lager, och ser alltid till att hålla sig inom de tydliga, matematiska konturer som han ställde upp från början.

Så ta dig en kopp kaffe, lägg upp fötterna och ge dig i kast med saken. Som Cina vet mycket väl är tid ingenting som du har råd med i internetekonomin. Och det är därför som det är så roligt att slösa med den.